Get back on track
Igår hade jag min livs längsta arbetsdag, tolv timmar- check! Måste varit dom tolv snabbaste timmar ever. Nu känns allt annat som en baggis. Just nu sitter jag och laddar upp inför ett spinningpass med lite kaffe.
Det är dags för mig att sätta igång med träningen igen, nu är jag trött på träningsuppehåll, förkylningar och dåliga ursäkter. Jag har bestämt mig för att börja med tre inplanerade spinningpass i veckan. Det gäller att börja någonstans och att inte ha för höga ambitioner från böran då risken att göra sig själv besviken är stor.
SÅ, i förrgår var det spinning, ikväll blir det och på fredag blir det ett pass. Det låter som en bra deal och risken för att inte orka med finns inte på kartan, peppar peppar. Jag vet ju att jag mår som allra bäst när jag får svettas, röra på mig och bli trött och sist men inte minst äta saker som kroppen mår bra av och inte massa skit.
Det är sjukt stor skillnad på hur mycket jag orkar och inte orkar när jag jobbar fem dagar i veckan jämfört med när jag inte alls jobbade lika mycket. Jag vill hitta tillbaks till den motivationen och känna den där glöden jag hade samtidigt som jag måste lära mig att hitta en balans som går att kombinera med jobb och vänner och annat skoj!
Ibland känns det som att livet är en enda stor balansgång som är svår att hålla.
Någon som känner igen sig?
NU SKA JAG UT I HÖSTREGNET
K-R-A-M PÅ ER
