jagochlina

För precis en vecka sen såg jag mina drömmars man på bussen jag alltid brukar åka med. Preics som jag alltid föreställt mig honom.
Han var perfekt. Manlig, lång, välbyggd och kanske runt 23-25 år.

Jag sätter mig alltid längst in till vänster på dom platserna där man kan sitta fyra personer, två och två och mittemot varandra, ja ni förstår!
Så var det även i detta fall.. Såklart sätter han sig mittemot mig. Närmare än så kommer man inte varandra på en buss.(om man inte sitter i knä på någon) Det är så nära att man nästan måste slåss om att få plats.
Där satt vi ialfall (jag såg ut som skit för ja var på väg till gymmet)

Jag kände att vi på något märkligt sätt fick kontakt ,för stämmningen blev sådär fruktansvärt spänd.
Blickarna flackade omkring överallt och så fort våra blickar råkade mötas så högg det till i hela kroppen.
Tror alla har varit med om det här.
Jag skulle kunna kalla det kärlek vid första ögonkastet (från min sida)
Det konstiga är att jag har aldrig sett snubben förut, TROTS att jag alltid åker med samma buss.

Antingen är han en hurtbulle som alltid cyklar(som hade punka på cykeln just denna dag), en turist som råkade ta bussen eller så har jag bara jävligt dålig timing!