jagochlina

Under mina sex veckor här i Usa har jag lärt känna mig själv utan och innan. Jag har aldrig förut varit hemifrån mer än två veckor i streck och heller ALDRIG på ensam fot. Faktum är att det under större delen av mitt liv tro det eller ej har varit en av mina stora fasor, hur ska jag klara mig själv? Utan någon att luta mig mot vid motgångar? Det var en av de saker som sporrade mig till att åka, att utmana mina egna förmågor och tänja mina gränser. Det ångrar jag inte en sekund. TROTS att jag kan vakna upp ibland och känna att jag helst av allt bara skulle vilja känna tryggheten jag har hemma, det är bekvämast så. Problem och situationer som uppstår löser jag oftast genom att försöka se möjligheterna istället för hinderna och utav det drar jag lärdom. Jag har lärt mig att uppskatta mina tillgångar och det känns tryggt att någonstans veta att jag klarar ALLT. Det här blev nästintill en uppsats om självkännedom. Slutsats: Får ni chansen att pröva era vingar på liknande sätt- TAKE IT, IT´S NEVER TOO LATE!