jagochlina

Just nu har jag en känsloladdad stund. Jag sitter i mitt rum, på min stol, vid mitt fina skrivbord och blickar ut över mitt fantastiska rum. En av världens vackraste låtar spelas ur mina högtalare. Det är lugnt och stilla, jag är sansad och harmonisk. Det hela känns lite vemodigt. Det är ingen hemlighet att jag fullkommligt ÄLSKAR mitt rum. Här har jag min trygga bas jag kan fly till, mitt privacy, MIN egendom. Sånt är viktigt för mig, att trivas. Jag kommer nog aldrig lyckas skapa mig ett sådant här mysigt näste någon annanstans vilket skär lite i hjärtat. 

Nu har jag inte långt tid kvar i mitt rosa rum här i Gamla Uppsala. Därför passar jag på att spendera lite exta tid här nere för mig själv, låter kanske tråkigt? Men det är mitt sätt att ta adjö för att sedan lämna över min trygghet till lillebror. Hoppas han kommer att trivas lika bra som jag gjort.