Snart har ni följt mig ett helt år...
Jaha hur går det med sovrutinerna då? Inte så bra, det får vänta tills nästa vecka. DÅ drar det igång på allvar. Jag har varit världens sämsta uppdaterare idag, det är smällar man får ta. Jag har funderat på en sak länge nu, snart har jag uppdaterat VARJE dag i ett år. MÅNGA av er har hängt med mig VARJE DAG i snart ett år, ni tror att ni vet allt om mig (okej, mycket då.) Vad vet jag om er? Känner jag ens er? Knappt? Inte ett piss?! (förutom nära och kära) Varför gör jag det här ens? Jag lämnar aldrig ut mig på något sätt som jag sedan kommer att få ångra, tvärtom. Jag blir bara glad när jag ser och tänker tillbaks på mina dagar jag haft det senaste året, mycket glädje, men också några mörka dagar (tro det eller ej), utveckling och förändring. BUT STILL: Varför gör jag det?
För mig själv? För er? För vem? För alla?! Om jag slutar eller tar bort skiten så känner jag att det är något som saknas, jag kommer typ att dö för er, hur ska ni klara er OCH hur ska jag då minnas mina glada dagar? Snart hittar jag tillbaks! GODNATT
