jagochlina

Hej hopp! (som min irdottslärare lärare alltid sa) Ibland känns det lite hopplöst det här. Efter en veckas influensa trodde jag att jag hade haft mitt soffhäng och att hostattackerna tagit slut men idag känns det som att allt börjar om IGEN. Såhär går det kära vänner när jag är ute och svirar om nätterna. Det är bara att acceptera att jag inte är som alla andra. Just nu är jag som en skör tråd, typ en tandtråd som går av om man drar i den lite för hårt. Jag har insett att det här inte funkar (det har jag iofs insett kanske hundra gånger) men nu har det gått över gränsen. Vad jag behöver är ett liv UTAN alkohol, socker och taskiga rutiner. Jag behöver må bra, få tillräckligt med friskluft, röra på mig, umgås med dom som får mig att må bra och sist men inte minst eliminera ALLA dåliga tankar. Jag ska bli stark som ett tjockt rep, nu är det slut på tandtrådsliv. Jag tänker trösta mig med att gå på bio ikväll och åka till Gran Canaria på fredag! Nu lovar jag er att sluta upp med klagomål och trista ord. Från och med imorgon får ni se på andra bullar. Den dagen jag känner mig högt över skyarna lovar jag att bjuda in er alla på ett stort kärlekskalas med massor av kramar. Våren är kommen och det är min årstid, den kommer att vara till stor hjälp. Jag vill ju sprudla tillsammans med fåglarnas kvitter och vårsolens starka solstrålar. KRAM PÅ ER